Beijing 8 dagar (29/10-5/11 2004) - Min reseberättelse
Text och bilder - Barbro
|
Att resa så långt som till Kina för bara en vecka kändes lite tveksamt. Resan tog dock bara drygt 8 timmar, så vi bestämde oss trots allt för att åka. Priset var också mycket bra, nämligen 8200:-/person inkl. alla utflykter. Vi reste med Air China, reguljärflyg från Arlanda till Beijing, och planet avgick strax efter klockan fem på eftermiddagen den 29 oktober. Trötta efter veckans arbete var det inga problem att sova sedan middagen hade serverats. Middagen var dock ingen höjdare, fisken smakade ingenting. |
|
|
30 oktober Eftersom vi var framme i Beijing tidigt på morgonen fick incheckningen på hotellet (Qianmen Jianguo hotel, Yonggan road, Xuanwu District, Beijing 100050) vänta.
Bussen tog oss direkt till parken med Himmelens Tempel, Tiantan. Det var en stor park på 270 hektar. Alla tempel var röda, det var kejsarens färg. Ingen annan fick ha ett rödmålat hus. Här finns en del symboler, som runda tempel (cirkeln symboliserar himmelen) som ligger inom en fyrkant (kvadraten=jorden). Talet nio finns representerat på ett stort antal ställen, knopparna på portarna, trappstegen mm. När vi kom till cirkeln, mitten av mittens rike, där kejsaren hade kontakt med himmelen gällde det att trängas med många andra och kvickt ställa sig i ringen och bli fotograferad.
Vi åt en god lunch på ett fint hotell och fick för första gången här prova på att äta på kinesiskt vis med pinnar. På en stor rund glasskiva, som gick att snurra på, ställdes det fram massor av rätter. Vi plockade på vad vi ville äta på en pytteliten tallrik. Vi fick också lära oss att man inte skulle äta för mycket ris, för då visade vi, att vi inte blev mätta av den mat som serverades. Soppan med ägg i var inte lika uppskattad som maten. Färden gick vidare till Himmelska Fridens Torg, Tian`anmen. Torget är lika stort som 64 fotbollsplaner. Det var smog i luften denna dag, så man kunde knappt se andra sidan av torget. Drakflygning var mycket populärt just här och det vimlade av försäljare som ville sälja allt möjligt, bl.a. vykort, drakar, "lolex" och sjalar. Märkbart många polisbilar var parkerade på torget och vi fick veta att man inte kunde demonstrera för vad som helst här, för risken var då uppenbar att hamna i polisbilen. Inget utövande av "Falun Gong" eller viftande med banderoller med fel text. Det förekommer då och då i Kina, att man anhåller någon och håller en snabb rättegång med stängda dörrar, för att sedan föra in den anhållne i en buss och döda vederbörande med ett nackskott. Det var ruskigt att höra. Efter incheckning på hotell var vi mycket trötta, men följde ändå med guiden ut till en trevlig restaurang för en god middag.
I gathörnen dansades det, ibland med musik och ibland utan. Det var mest äldre kineser och de var mycket smidiga i sina rörelser. 31 oktober Efter en skön natts sömn var det dags att se Förbjudna Staden. Hela området var 720 000 m2 och marken innanför portarna var stenlagd med 15 lager gatsten pga. kejsarens rädsla för att bli mördad av någon som grävt sig in.
Denna dag hann vi även med ett besök på ett sidenfabrik och en helt fantastisk akrobatshow. 1 november Mycket tidigt, före frukost, gick vi till en park (trol. Dongdan-parken) för att se alla morgonpigga kineser ha morgongymnastik. Vi försökte hänga med lite i en grupp, men det var inte lätt. Överallt i parken fanns grupper som utövade olika sorters rörelser. Bland annat såg vi tai chi och någon sorts gymnastik med svärd. Bussfärden denna dag gick till ett ställe där det väntade många cykelförare på oss. Två och två satte vi oss tillrätta på en ricksha och blev forslade in i hutongernas labyrinter.
Cykelfärden fortsatte in i hutongerna igen och det var dags för lunch, vilken intogs i ett kinesiskt hem. Maten var god och jag satt med ryggen mot en säng och ett skrivbord med dator, som fösts åt sidan för att vi alla skulle få plats. I Beijing river man nu de flesta hutongkvarter. Allt ska vara snyggt och fint till OS 2008. Man ska bara spara 3% av alla hutonger och de som sparas ska rustas upp, så att de blir putsade och fräscha. Man är nu mitt i skarven av det gamla och nya Peking och jag är glad över att ha fått se det gamla också. Det finns massor av nybyggda skyskrapor och det ser mycket västerländskt ut i staden på många ställen. Mc Donaldsrestauranger fanns det gott om liksom pizzaställen. Efter färden med ricksha besökte vi ett stort företag som vävde silkesmattor. Det är hemskt att tänka sig hur det skulle vara att sitta hela dagarna och väva. En relativt stor matta, tätt knuten, kan ta 1 ½ år för två väverskor att få klar. Vi fick höra att det var billigare arbetskraft på landet och då misstänker man starkt att det rör sig om barnarbete, men det var inget som framkom vid guidningen.
Eftermiddagen denna måndag ägnades åt shopping i de fina shoppingkvarteren. 2 november Dags att besöka en fabrik för emaljarbeten. Vilka fantastiskt fina vaser, skålar och andra saker man gör med denna teknik! Tekniken sades vara densamma som man använde på Mingporslinet. Här var dock grundmaterialet koppar.
Dagens höjdpunkt var förstås Kinesiska Muren. Bussen gick till Badaling och där började vår promenad på muren, en vandring som var ganska arbetsam. Många steg var lika höga som tre vanliga steg tillsammans. Väl uppe fick vi en strålande utsikt över området. Himlen var klarblå och vi såg långt. Detta hade jag verkligen sett fram emot och det motsvarade verkligen mina förväntningar.
Efter en god lunch väntade Minggravarna på oss. Det var en lång väg fram, kantad av liggande och stående djurskulpturer. Det började skymma när vi väl var framme vid gravkullarna. Det var vackert att se solen gå ner bakom kullarna. Om jag minns rätt berättade guiden att det hade funnits en inhägnad runt hela gravområdet som var 10 mil långt med vakter, för att skydda de kejserliga gravarna. Vårt hotell hade en egen Pekingopera. Vi såg en föreställning denna kväll. Jag kan inte påstå att det var något jag tyckte om, men det är roligt att ha sett den. Det var mycket akrobatik i den och roliga kläder med granna färger. Middagen åt vi på hotellet, men jag måste säga att alla de tidigare måltiderna var mycket bättre. 3 november Efter en god frukostbuffé på hotellet besökte vi en gymnasieskola med bl.a. kockutbildning. Det var verkligen en upplevelse. Vilken disciplin de hade på eleverna. Kocken som demonstrerade matlagningen behövde bara kasta en blick på en elev i sin närhet, så var denne genast igång med att hjälpa till och visste dessutom exakt vad han skulle göra. Det var endast undantagsvis flickor fick gå kockutbildningen, så vi såg mest pojkar. De skulle dessutom ha en viss längd. Det fanns också utbildning för sminköser och det var mycket viktigt att de som gick utbildningen hade en vacker hy. Där fanns mest flickor, men vi såg enstaka pojkar. På gården var det idrottslektion och det var mycket militäriskt. I tur stod nu besök i ett tehus. Där fick vi smaka en hel del olika sorters te. Ibland skulle man dricka vatten efter teet för att få fram smaken, andra gånger skulle man smacka eller sörpla i sig teet. Eftersom vi vanligtvis inte är några tedrickare, så var det roligt och samtidigt fick man ju lära sig något nytt. Jag gillade jasminteet bäst. Bussen gjorde också ett stopp vid området där OS-byn byggs till 2008. Ett gäng från bussen, med guiden i spetsen, plankade in på området genom att krypa under inhägnaden. På vägen ut fick de sällskap av ett par kineser som varit och rekat för OS-simningen. De kröp ut samma väg. Vi besökte en pärlfabrik på eftermiddagen. Naturligtvis blev man mycket påpassad och uppvaktad. Man kunde knappt titta på något förrän personalen var framme och ville att man skulle köpa. Man fick veta att just detta halsband med svarta pärlor var mycket vackert på just mig. Överhuvudtaget var det lite jobbigt var man än var, för det fanns försäljare som jagade besökare överallt. Efter pärlorna var det dags att åka till ännu ett palats, nämligen Sommarpalatset, Yiheyuan, som fick sin utformning på 1750-talet. Där fanns mycket vackert att se. Änkekejsarinnan Wu Cixi hade slösat massor av pengar på denna anläggning. Här fanns Långa gången, Changlang, som var 728 meter lång. Där fanns målningar (1400st) hela vägen och allt var mycket påkostat. Man berättade att kejsarinnan skulle ha 128 rätter varje måltid och det var ändå bara de varma rätterna. På hennes begäran använde man pengar, avsedda för flottan, för att bygga en marmorbåt till sin 60-årsdag. De vanliga båtarna kunde ju sjunka. Arbetarna som byggde båten hade flottans kläder på sig och när de byggde kallades det övning. Båten låg i en stor konstgjord sjö. 4 november Dagen ägnades helt och hållet åt shopping. Nu gällde det att shoppa så mycket som möjligt för så lite pengar som möjligt. Dessutom gällde det att inte få övervikt i bagaget. Det blev lite av varje kan jag säga, från jackor (300 yuan/st) till drakar. Vi var helt nöjda med våra inköp. Jag tror aldrig vi har handlat så mycket på en resa, men så var det billigt också. Som exempel kan jag säga att ett lapptäcke med söta pandor till mitt barnbarn, som är på väg, kostade 30 juan. Det är detsamma som en kopp kaffe på ett kondis i Peking kostar. På kvällen åt vi den berömda Pekingankan. I restaurangen där vi åt har många berömdheter ätit, exempelvis Mao Tse-tung. Det fanns diverse fotografier och autografer på väggarna på vägen in till matsalen. Visst var det gott, men kanske lite överreklamerat. Det vi åt innan ankan skars upp vara lika gott, tyckte jag.
Som sängfösare denna sista kväll på hotellet tog vi en liten drink medan barpianisten spelade västerländsk musik med kinesiskt stuk. 5 november Vi tog en sista promenad på de närliggande gatorna för att ta en sista titt på gatulivet. I Beijing finns 10 miljoner cyklar och 2 miljoner bilar. På cyklarna lastar man allt man kan tänka sig. Bussen tog oss till flygplatsen. Vi sa adjö till vår lokala guide och chaufför med ett penningkuvert var, som de var väl värda. Hur chauffören betalades för övrigt vet jag inte, men kinesiska guider lever enbart på den dricks de får av de grupper de tar hand om. Vi var en stor grupp på 43 personer och då blir det mycket dricks. Andra gånger kan gruppen vara liten och då blir det förstås ganska lite pengar. Ett konstigt system, men det visar sig ändå vara en inkomst, som är större än exempelvis en läkares och då fungerar det ju bra för guiden i alla fall. Det var lite motvindar på flygresan, så resan tog ca en halvtimme längre hem än till Kina. Vi var mycket nöjda med vår resa och rekommenderar den varmt till vänner och bekanta. |
 
  
 
    
 
  
|
Vi stannade och såg en lokal matmarknad och fortsatte sedan mot en förskola. På vägen dit korsades en stor gata med mycket trafik och en taxi körde in i rickshan framför oss. Som tur var skadades ingen. Cykeln kunde fortsätta, medan taxin var tillknycklad på kofångaren. Tur att cyklarna är stadiga, för vi fortsatte på den stora gatan, mot trafiken!
